Till mina transvänner

Ljuset i dunklet
mina speciella vänner
som delar strider

Detta är en text till mina trans – och icke-binära – vänner och allt vad ni gör för mig. För någon dag sen ordnade jag tillsammans med min vän D en picknick för gotländska (men även besökande fastlänningar) trans och icke-binära personer. Vi tog rätt tidigt beslutet att den skulle vara stängd för cispersoner; detta kunde kanske ses som märkligt för många men det var viktigt för oss av flera skäl. För sanningen är att cispersoner styr vår värld, de anses stå i majoritet och fyller utan ansträngning upp alla tillgängliga områden och ytor i samhället och vi icke-cis hamnar lätt utanför eller i obekväma eller hotande situationer där våra liv hotas. Det är alltid något vi trans och icke-binära personer får förhålla oss till – hur vi ska navigera denna värld byggd av cispersoner. Vi behöver våra trygga platser och människor.

Läs mer

Annonser

Dumma jävla intelligens!

Jag är inte dum
inte dum inte dum
jag är inte dum

Något som har förföljt mig genom åren är mitt stora intelligens-komplex. Jag är inte säker på var det började men jag kan nämna två saker som cementerade det: matte och mobbing. Dessa två saker har, när jag var ung, smulat sönder mitt självförtroende och min tro på min egen intelligens. Skolan svek mig på två sätt – dels misslyckades den med att åtgärda en nio år lång mobbing och dels gjorde den sitt bästa för att pracka på mig matte som jag varken kunde se någon poäng med eller räkna. Vårt samhälle mäter intelligens och vår förmåga att bidra till kapitalismen utifrån siffror och ekonomi och de som ej är lönsamma lämnas vid vägkanten…

Läs mer