Kärlek istället för gravsten

En sargad hud
av felköning och dödnamn
smärtsamma flammor

Vi brukar säga ”Det är 2016, har vi inte kommit längre?” Det kan röra sig om rasism, feminism eller djurrätt, och i alla de fallen är det berättigat för mycket behöver fortfarande göras. Eller snarare; något måste börja göras om vi överhuvudtaget skall komma någonstans. Det är också berättigad fråga när det kommer till transpersoner. Det är som sagt 2016 (snart 2017) och regering och riksdag har fortfarande inte förvandlat transvården till något som närmar sig tillförlitligt och humant. ANOVA i Stockholm anses av många vara bäst och de har den platsen enbart för att de är det bästa alternativet när resten är alltifrån mediokra till direkt transfientliga och behandlar sökande transpersoner förnedrande och diskriminerande. Väntetiderna är också väldigt skiftande beroende på var en är och något så enkelt som ett läkarbesök för hormonbehandling kan ta månader eller år. Under denna tid upplever vi antingen stöd från omvärlden eller transfientlighet. Ett exempel på detta är felköningar och dödnamn, något som vår omvärld borde ta på större allvar än den gör…

Läs mer

Jag är icke-binär del II: En förvirrad ibis

Döm mig inte
för mina experiment
i min färglåda

Något som jag lärt mig under den senaste tiden är att identitet och kön är rörligt, dynamiskt och överraskande. När min transidentitet ”ramlade ner” i skallen på mig var det en stor överraskning för mig, men efter petande och grubblande insåg jag att det inte var något nytt och okänt, bara delar av mig själv som kom upp till ytan. Mitt sanna jag som dolts under smärta, ensamhet och mobbing, och nu när jag var vuxen var det dags; kanske var det meningen? Hursomhelst så var inte överraskningarna slut, inte ens när en är på en transutredning…

Läs mer

Icke-binär transman

Cirklar och tomrum
kön är en gnistrande väv
vi är färger

Jag har vid flera tillfällen blivit frågad hur det går ihop att vara både icke-binär och transman och jag tänkte försöka sprida lite ljus över frågan med denna text. Kön är som bekant otroligt komplext och består av mycket mer än bara det binära man och kvinna. Transpersoner fortsätter att få uppmärksamhet i media (både tv och sociala media som facebook), och detta sker både på gott och ont. Framgångshistorier visas jämte dödssiffror och den eviga debatten om transpersoners toalettvanor. Binära transpersoner visas mer och mer, vilket är bra, men det ekar tomt för oss icke-binära personer. Vi saknar än så länge tydliga förebilder, det är som om världen inte riktigt kommit till oss ännu. Själva konceptet icke-binär är nytt för många som fortfarande försöker förstå konceptet transman-transkvinna, och förekomsten av icke-androgyna transpersoner är i många fall helt okänt. Det betyder dock inte att vi inte finns..

Läs mer

Om du bara älskar dig själv…

Att älska sig själv
är en tvåvägsspegel
vi skapar varann

Jag spenderar ganska mycket tid framför datorn när maken jobbar i krogmiljö och har börjat se lite trender bland mina vänner på Facebook. En av dessa är trenden av affirmationer som kommer runt två på natten och består av olika formuleringar av temat Älska sig själv och strunta i andra. Min allmänna åsikt om affirmationer av alla de slag är att de i stor utsträckning består av hurtiga tillrop från lika hurtiga människor som inte kämpar med psykiska problem, dysfori eller ångest. Konceptet att älska sig själv och fullkomligt strunta i vad andra säger är inte bara stressande för cispersoner; när det kommer till transpersoners (som skaparna av dessa affirmationer inte verkar veta om existerar) utsatta situation så blir det än värre.

Läs mer

Till mina transvänner

Ljuset i dunklet
mina speciella vänner
som delar strider

Detta är en text till mina trans – och icke-binära – vänner och allt vad ni gör för mig. För någon dag sen ordnade jag tillsammans med min vän D en picknick för gotländska (men även besökande fastlänningar) trans och icke-binära personer. Vi tog rätt tidigt beslutet att den skulle vara stängd för cispersoner; detta kunde kanske ses som märkligt för många men det var viktigt för oss av flera skäl. För sanningen är att cispersoner styr vår värld, de anses stå i majoritet och fyller utan ansträngning upp alla tillgängliga områden och ytor i samhället och vi icke-cis hamnar lätt utanför eller i obekväma eller hotande situationer där våra liv hotas. Det är alltid något vi trans och icke-binära personer får förhålla oss till – hur vi ska navigera denna värld byggd av cispersoner. Vi behöver våra trygga platser och människor.

Läs mer

Att komma ut – om en bok

Vi behöver mer
ge oss nya perspektiv
bortom det binära

Jag har börjat läsa böcker om transpersoner, skönlitterära böcker som tar upp det svåra med trans och transition. Dessa böcker har innehållit olika reaktioner och många av dem svåra. Dock har jag börjat se en trend i dessa viktiga böcker: de porträtterar enbart transpersoner som är binära – transmän eller transkvinnor. De tar upp det svåra och otroliga med att passera och smälta in bland cispersoner och hur det känns när det fallerar – detta är den vanliga berättelsen om transpersoner och de lämnar mig med en känsla av brist; brist på fler synsätt, fler berättelser. Hur skulle berättelsen se ut om vi såg den från ett icke-binärt perspektiv?

Läs mer

Tåget kommer!

Smärtsamma känslor
dämpas av tågets vissla
i snötyngd skog

Under en kväll med vänner blev jag både felkönad, kallad vid mitt gamla namn (funderar på att ta bort det helt från mitt namn) och fick höra nedsättande och sårande saker om Asperger och andra funktionsvariationer. Vi hade besök av två vänner som vi inte träffar så ofta då de bor på fastlandet så på ett sätt är det ursäktat att det tar lite tid att öva in namn och pronomen, men det kändes ändå jobbigt och jag frågar mig: hur många missar bör en transperson stå ut med?

Läs mer